Ambrotyper – Skarabor och skaraborgare omkring år 1860

I ett nära samarbete med Skara Släktforskarförening visas i denna utställning 150 bilder ur Nils Edvard Forssells unika samling fotografier från omkring år 1860. Här finns mamseller, fruar, deras barn och äkta makar, telegrafister, präster, målare, sotare, veterinärer, studenter och många fler.

Nils Edvard Forssell var en ovanlig fotograf, kreativ och gränsöverskridande. Nyfiket registrerade han det som hände i Skara och valde sina motiv bland människorna runt omkring honom. Han använde kameran i sitt arbete som forskare och veterinär. Fotograferingskonsten var bara 20 år gammal och Forssell var en av pionjärerna.

En annan tidig och framstående amatör var Gustaf Victor Hofling. Han blev lektor vid veterinärinrättningen i Skara år 1859. I den tidiga fotograferingskonstens historia var glasplåtarna små, kameran kanske hemmabyggd och laboratoriet fick man ordna själv. Just Hoflings fotografiartiklar har vi turen att kunna ta del av fortfarande idag. De skänktes till Västergötlands museum av dottern Ida och skrevs in i accessionskatalogen år 1931. I denna utställning visas flera av Hoflings kameraartiklar.

Vad är då en ambrotyp?

Ambrotypen introducerades under tidigt 1850-tal. Metoden för att framställa en ambrotyp är en så kallad våtplåtsmetod. En glasskiva beläggs med joderat kollodium och doppas sedan i en lösning av silvernitrat. Sedan exponeras skivan våt i kameran. Efter framkallning lackas ofta bilden eller skyddas med en glasskiva. Baksidan beläggs med svart lack, textil eller papp. Bilden utgörs egentligen av ett tunt negativ, men i och med att baksidan blir svart uppfattas bilden istället som ett positiv.

Collapse text