Modemakt

Väst, manlig högtidsdräkt, Ullared i Halland, ca- 1770-1790.

Katalogkort: "Av ylledamast med ränder i rött, grönt, blått, gult och vitt samt blomrankor i vitt.
Nykonserverad 1964".

Tyget är inte damast utan kallas blommerad kalmink. Av fint kamgarnsylle i varprandad satin med vita blomrankor i kypertbindning i de röd/gröna randpartierna.
Väst av 1700-tals snitt med framstycken och ryggstycken i samma tyg, med sömmar i ryggen som nedtill bildar öppna skörtflikar. Iskarvade bitar nedanför ärmhålen. Senare har vidden ökats genom infällda småbitar av tyget i midjehöjd bak. Framstyckena skarvade tvärs över bröstet. Hög halsringning utan krage. Knäppt hela vägen fram med 10 knapphål tränsade med oblekt lintråd. Hål efter bortsprättade knappar som gått igenom tyget och troligen varit fästade med en sämskinnsremsa. 2 olika fodertyger, dels en tunnare oblekt linnelärft, dels ett grövre tuskaftat linne med inslag av färgade trådar.
Blommerade kalminker blev moderna i det folkliga dräktskicket under 1700-talets andra hälft speciellt till högtidsplagg som brudlivstycken eller brudgumsvästar. Det var ett dyrbart, oftast utländskt tyg. De finaste vävdes i Norwich i England. Prover finns i Berchs samling "flowered calimancoes" från England omkr. 1750-60, se sid 69 i Berch-boken 1700-tals Textil, Nordiska museet 1990.
/Berit Eldvik 2007-09-27

Collapse text

Mansrock av typ livrock i 1700-talsmodell. Av mellanblå vadmal vävd i treskaftad kypert..
2 framstycken/sidstycken, 2 ryggstycken med 44 cm högt ryggsprund, skörtveck mellan sidstycken och ryggstycken med 4 dekorknappar, låg ståndkrage 2,5 cm, svängd ärm med 2 längsgående sömmar och påsydda uppslag 7,5 cm breda. Flera materialskarvar vid ärmsömmen och i skörtveck. Knäppning fram med 10 åttkantiga metallknappar med ornerad stjärna och stora langetterade knapphål med ljusare blå tråd. Knapparna verkar vara av koppar mewd sliten försilvring.
Dubbla stickningar runt framkanter och krage. Foder av grovt halvylle i tuskaft, med varp av oblekt blångarn( lin) och inslag av gråmelerat ullgarn.
/Berit Eldvik 2009-07-01

Collapse text

Hel klänning av hemvävt smalrandigt halvylle. Modellen påverkad av 1850-talets modedräkt.
Varp av ljusbrunt bomullsgarn, inslag i tuskaft av svart tunt ullgarn i botten med smala ränder i rött, 2 nyanser grönt, mörkblått och rosalila ullgarn samt smala streckränder i gult och vitt silke. Kjollängden = vådbredden.
Figursytt liv med 2 framstycken/sidstycken skurna med ränderna diagonalt och med sneda insyningar fram mot midjan, 2 ryggstycken.
Isydd lång smal ärm på diagonalen, rak i nederkanten med 2 smala påsydda sammetsband i grönt. Passepoaler av tyget i ryggsöm, runt ärmkullen och kring halsringning och framkant. Dold knäppning med 13 par svarta hakar och hyskor. Kjolen i ett stycke med lagda veck i midjan, mitt bak tätare veckning. Tvärs över kjolen ett uppsytt veck. Nederkanten skodd med gråbrun bomullslärft s.k domestik. Liv och ärmar fodrade med vit bomullslärft.
I gott skick, något sliten i kjolkanten.
Tillverkad av Kristina Lindström f. 1830 från Mutsunda by på Rådmansö i Stockholms norra skärgård, sydd omkr. 1850 som lönklädning, dvs av garn hon fått i lön för tjänst troligen som piga.
/Berit Eldvik 2008-11-05

Collapse text

Långschal, europeisk kopia av s.k äkta schal från Kashmir.
Varp och inslag av tvinnat silke, grundbindning; kypert. Handvävd i simpelstol med draget mönster som skyttlats, flotterande trådar på baksidan bortklippta. Röd botten, mönstrade bårder i kortsidorna med 6 stora miribotafigurer i rad. I en ram runt hela schalen en rad med mindre miribota, i färgerna mörkblått, grönt och gult. Smalbård runtom med liten blomranka på vit botten. Längs långsidorna är smalbården vävd separat som ett band och fastsydd mot schalen. Det vita är troligen bomullsgarn och övriga mönsterinslag ullgarn. Fransar i kortsidorna av varpen.
Schalen är typisk för tiden 1815-25. Kan vara vävd i Paisley, jfr. Reilly: The Paisley Shawl, 1996, sid 20.
Har enligt uppgift i huvudliggaren använts som brudschal 1825.
I mycket gott skick.
/Berit Eldvik 2008-08-25

Collapse text

Barnjacka av mörkblått glansigt nylontyg, infodrat med bomullsvadd som stickats fast vid yttertyget i diagonalt rutmönster, foder av mörkblå bomullslärft. 2 framstycken, 1 bakstycke, isydd lång ärm med invändigt vindskydd med resår kring handleden, fastsittande kapuschong av samma vadderade tyg, blixtlås fram, dragsko med knytsnodd i nederkanten, 2 fickor i sidsömmarna. Firmamärke med texten: Terwood, sportswear.
/Berit Eldvik sept. 1975

Collapse text

Förkläde av stormönstrad ylledamast i 1700-talsmönstring. Gulgrönt stort blommönster på mörkgrön botten. Förklädet är hopsytt av 2 hela vådbredder med stadkanter i var sida. Upptill rynkat mot en remsa av mörkblå vadmal med fastsydda knytband av olika hemvävda band. I ena sidan ett ripsband i brunt, blått och gult ullgarn på linvarp och i den andra sidan ett mönstervävt band med rött upplockat mönster på oblekt linnebotten. I mönstret är invävt initialerna L K O D. I nederkanten är förklädet skott med 3,5 cm brett ylleband skarvat av ett helrött band och ett rött med smala vita ränder. På insidan av midjelinningen broderat med vitt: 90.
Förklädet är unikt och mycket välbevarat sånär som på några malhål på midjeremsan av vadmal.
Ylledamast av denna höga kvalitet vävdes i första hand i Norwich, England, men tillverkning fanns även på andra platser eftersom detta var ett modernt tyg under 1700-talet. Till Sverige kom utländska tyger av denna sort in i allmogedräkten i slutet av 1700-talet och eftersom det var dyrbara köpetyger användes de till högtidsdräkt i första hand bröllopsdräkterna för både kvinnor och män, vanligast som livstycken och västar, i enstaka fall som kjolar och ännu mer sällan som förkläden. I detta fall kan man se hur rapporten har sett ut, vilket är svårare på de tillskurna livstyckena. Eftersom sådana utländska tyger hade importförbud under 1700-talet kan de ha kommit illegalt via gränshandeln med Norge.
Förklädet kom in tillsammans med ett par sammanbundna kjolväskor av rött tyg med påsydda silverband, inv.nr 98867 som använts som brudklädsel. Det kan mycket väl vara från samma brud.
/Berit Eldvik 2008-06-09

I sin bok "Möte med mode" (2014), sid 120-121, skriver Berit Eldvik att förklädet är vävt i Norwich.

Collapse text

Mansväst i 1700-talsmodell av halvylle med varp av 1-tr. lingarn och täckande inslag i 4-skaftad kypert av ullgarn, randig i rött och vitt med smala ränder i ljusblått och mörkblått och grönt.
Höftlång, 2 fram/sidstycken och 2 ryggstycken med ränderna i v-form i ryggsömmen. 3 skörtveck i ryggen. Tät halsringning kantad med passepoal av tyget. Dubbelknäppt med knapphål på båda framstyckena tränsade med rött ullgarn. 8 par flata tennknappar med röd emalj, satta med oregelbundna mellanrum. Foder av oblekt tuskaftat linne.
/Berit Eldvik 2007-06-27

Collapse text

Av vit bomullssatin med ruggad yta, s.k. mollskinn avsett att imitera sämskskinn. Knäbyxor med bred lucka knäppt mot livgjord med 9 stora flata gulmetallknappar, i midjan bak spänntamp med metallsölja. Runt kanten 5 benknappar och en mässingsknapp för hängslen. 2 dolda fickor i livgjorden. Knälinningar med spänntamp och sölja under knät. Vid knäsprundet och ännu längre upp på benet 10 små flata vitmetallknappar. kantade kring ben och lucka med röd ylleflanell.
Ingår i en hel rekonstruerad Delsbodräkt, övriga delar 302500-302505.
Har använts av sedermera riksantikvarien prof. Sigurd Curman, 1879-1966, i ungdomen. Han och hans blivande hustru Signhild Gödecke använde båda folkdräkt i olika festsammanhang, bl.a. som medlemmar i Konstnärsringen, se bild sid 14 i Hazelius-Berg/Arnö Berg Folkdräkter, 1975.
Sigurd Curman hade även en s.k. Nordmarksdräkt (Norra Ny socken, Värmland).
/Berit Eldvik 2009-08-26

Collapse text

Babyklänning i koltmodell, av ickevävd fiber i blandning 70% rayon och 30% polyester, med tryckt sicksackmönster på tvären i rosa, orange, gult och vitt. Skuren i ett stycke med raka ärmar, något utställd vidd, öppen i ryggen, kantad runt halsen med gulrött bomullsband som knyts bak.
Oanvänd.
Ligger i originalförpackning, plastpåse med inneliggande
pappersblad med stor tryckt text i röda färger: " Mölnlycke Rayalin, Pappersklänning."
Kallades allmänt för papperskläder när de lanserades vid mitten av 1960-talet, till en början i USA men snart även i Sverige som ett enkelt sätt att skaffa sig ett snyggt och lättskött och modernt plagg. Passade in i den Köp-slit-och slängmentalitet som då var på modet. Den var så billig att den kunde slängas efter ett par användningar istället för att tvättas. Var till en början utvecklad för engångsplagg inom industri, laboratorier och sjukvård.
Tillverkad i en sandwichmetod med ett tunt lager gasväv mellan 2 lager pressade syntet- eller cellulosafibrer.
Se historik i Jonathan Walford: Ready to tear, paper fashions of the 60s., Canada 2007.
/Berit Eldvik 2009-09-08

Collapse text

Livstycke i 1700-talsmodell av randig kalmink, ett fint helylletyg av kamgarn i satin, varprandigt i rött, rosa och schatterade gröna nyanser på vit botten. 2 framstycken/sidstycken med rundade slitsar fram tränsade med vit tråd, 2 smala ryggstycken avsmalnande nedåt i runda skörtflikar som ligger överlappande. Snörning fram med 5 par tränsade snörhål och en remsa av ljusbrunt sidenchiffon som snörband. Snörningen döljs under en bröstlapp av tyget skuren i två sneddade våder så att ränderna bildar V-form med en nedåtgående snibb. I bröstlappen 4 insydda träspröt för att ge styvnad. Fodrad med grov oblekt linnelärft.
/Berit Eldvik 2007-12-17

Livstycket är i liknande modell som rött kamlottlivstycke 1016 använt av samma ägare till bruddräkt 1795. Om detta liv använts runt 1780 bör ägaren då ha varit en mycket ung flicka. Kalmink var ett dyrbart köpetyg som inte vanligen användes till barn och unga utan mer hörde till brud-och ungmorsdräkt, därför kan det finnas anledning att tro att det snarare bars i samband med bröllopet 1795. Eftersom det bars olika kläder som brud och som ungmor kan båda livstyckena ha använts vid samma bröllopsfest.
/Berit Eldvik 2007-12-17

Collapse text

Huvudliggaren:
"Rockslagsmärke, metall. Runt svart/vitt, 2 st, yin/yang märke med monogram AA (anti apartheid). Gåva av sydafrikan till givaren 1961 under vistelse i England. Nål, krylle. Använd i Stockholm.
Margit Forsberg f. 1921 bodde under en kortare tid sommaren 1961 i England i samma familj som en sydafrikan. Han berättade om förhållandena för de svarta i sitt hemland, vilket grep henne djupt. Hon fick 2 märken av honom, som sedan bars hemma i Stockholm.
/Berit Eldvik 2009-12-18

Collapse text

Kofta av bomullslärft med blocktryckt mönster s.k. kattun. Bottenfärgen vit ( nu något gulnad) med litet fint prick-och gallermönster med tryckta blommor i rött och blått med svarta konturer. Blockets storlek 22 x ca 20 cm. Framstycke, ärm och halva ryggen i ett stycke utan axelsöm med sidsöm, infälld skörtkil i sidan, 3 skörtveck i ryggen. materialskarvar tvärs över ärmen, ärmuppslag 8,5 cm brett. Knytning fram med ursprungligen 4 par röda band, nu ersatta med 2 par smala rosa sidenband. Foder av vitt spetskyprat linne.

Bilaga: " Från Hagalund, säljarens mormor hade fått den för 40 år sedan af en 90-årig gumma till hvars bruddräkt den hört."

Bör alltså ha varit på 1780-talet
/Berit Eldvik 2007-01-29

Collapse text

Tröja och byxor av mörkgrönt hemvävt ylletyg i tuskaft stampat till en lättare vadmalskvalitet.
a. Tröja, kort modell med dubbelknäppning och krage med slag.
2 framstycken/sidstycken och 2 ryggstycken med något svängda ryggsömmar. Isydd ärm med 2 sömmar, något svängd. Ärmsprund med knapp och knapphål tränsat med grå lintråd. 2 iskurna fickor med list. Kragen dubbelvikt med viss höjd, långa slag. Knäppt med 5 par kupiga knappar klädda med svart halvylletyg, knapphål sydda på båda framstyckena. Foder av grov oblekt linnelärft.
Anm. en reva i fodret.

b. långa raka byxor med midjegjord fram och bred lucka.
2 framstycken och 2 bakstycken. Midjegjorden fram med 2 iskurna fickor och knäppning med 3 mässingsknappar och knapphål tränsade med ljus lintråd. Luckan knäpps med 3 knappar av samma slag. Byxorna är upptill ofållade och har infodring av grov oblekt linnelärft som också finns i fickpåsarna. I överkanten 4 hängselknappar i något mindre storlek än de övriga. Alla knappar fästade på insidan med sämskskinnremsor.
/Berit Eldvik 2008-12-01

Collapse text

2-delad klänning a-b. Av mörklila sidensatin med dekor av ljusare lila satin med tryckt diffust blommönster i gulgrönt.
a. Liv, figursytt för hård snörning, 2 framstycken med insyningar uppifrån och ned, 4 ryggstycken, sytt på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, djupt nedsskuret i skörtflik mitt fram och bak. Helknäppt med 20 små tätt sittande kulknappar av gulmetall och tränsade knapphål. Isydd svängd snäv ärm med 2 längsgående sömmar, falskt ärmsprund dekorerat med 7 likadana knappar och runt ärmkanten maskingjord silkebrodyr. Kring halsen veckad besättning av det mönstrade tyget med halsrosett av samma tyg. Innanför detta ett uppstickande krås av vit silkebrodyr. På bakskörtet en stor rosett av de båda tygerna tillsammans.
b. Kjol, all vidd samlad bak, bakvåd som rynkats i sidsömmarna och bubblar upp i en uppblåst form över stussen för att passa till undersittande turnyrställning. Det släta kjolpartiet framtill har en tvärgående draperad våd av det mönstrade tyget samt i nederkanten runtom 2 veckade volanger och baktill en extra släpande volang som går att knäppa av och sitter fast i kjolkanten med knappar och knapphål. Slitkant på kjolen av rödlila ylletrikåband.
Hela modellen överensstämmer nära med en modeplansch i Le Journal des Dames et des demoiselles från 1876.
Anm. Något blekt, speciellt det mönstrade tyget.
Tillhört fru Charlotte Grundberg f. Blomsterwall, Göteborg
/Berit Eldvik 2009-11-17

Collapse text

Undermössa litt a. samt stycke litt b. som eventuellt ej hör ihop med a.

Katalogkort finns.
a. Undermössa s.k. hatt av vit bomullslärft. Ett stycke vikt och hopsytt bak, bred fåll i framkant.
"Brukades av gifta kvinnor på sommaren till högtidsdräkt."

b. Hattspets. Rakt smalt stycke bestående av 3,2 cm bred knypplad spets kantad med 1 cm bred knypplad uddspets av annan karaktär. Fastsydd vid smal remsa av tunn linnelärft med traskant. Spetsen liknar mycket de prover på Vadstenaspets som finns i Berchs provsamling med nätbotten med enkelt blommönster i vävbotten samt ornament kring snöbotten.
Kan också vara av flandriskt ursprung, eftersom Vadstenaspetsar av denna tidiga typ i mycket kopierade flandriska.
Möjligen kan spetsen sekundärt ha varit fastsydd på hatten litt a. som är av yngre datum. Spetsen är dock längre än hattens framkant.
/Berit Eldvik 2009-03-13

Collapse text

Klänning i 3 delar, robe a, kjol b samt bröstlapp c.
Klänningen sydd i snittet för kvinnodräkt i Gustaf III:s nationella dräkt.
Av halvsiden med varp av naturvitt silke och tjockare inslag i gulvitt bomullsgarn, vilket ger viss ripseffekt. Ränder i gult silke med rosa konturer i inslagssatin, mellan ränderna spridda små blommor i rosa och grönt silke broderade i tambursöm.
a. Robe avskuren fram, helskuren i ryggen. 2 framstycken, 4 sidstycken, 2 ryggstycken med veck bak från midjan, rveckad kjoldel mot fram-och sidstycken med avrundade framkanter. Isydd armbågslång snäv ärm i ett stycke, kanten svängd för ambågen. Kring ärmkant och runt hela roben veckade bandkantningar av klänningens tyg, på ärmen även rynkvolang av tyget strax ovanför kanten. Foder av oblekt linnelärft i livet. Ett knytband i midjan.
b. kjol i ett stycke med lagda veck i midjan mot smalt linningsband av rostrött linne, sprund i båda sidor. En bit från nederkanten veckbandsgarnering av samma slag som på roben. Kjolen infållad med 7 cm bred remsa av roströd linnelärft, som syns som en smal passepoal i nederkanten. Rektangulär lapp påsydd nedanför midjan
Anm. Färgen tämligen blekt, de gula sidenbårderna har varit klargula och den rosa färgen tydligare, vilket syns på undanskymda ställen.
c. Bröstlapp i klänningens tyg. Fyrkantigt stycke som svänger ned i en snibb, Veckbandsgarnering som på roben mitt fram och längs överkanten. Foder av linnelärft. Ett knytband nedtill i var sida.
Anm. På bröstlappens insida 3 stålfjädrar fastsydda med vita bomullsband som är sekundära, det ena knytbandet är också ersatt med ett nyare. Troligen har bröstlappen inte haft någon styvnad från början.
Se Eva Bergman: Nationella dräkten, Nordiska museet 193? sid
/Berit Eldvik 2009-04-27

Collapse text