Linköpings Elementarläroverk för flickor

Arbetsstyrkan vid elementarläroverket var till största delen kvinnlig, men undantag fanns. Som nämnts tidigare i artikeln fanns det vid läsåret 1907-1908 en lärare i kristendom som hette Axel Falk. Flera manliga lärare (adjunkter och lektorer) från läroverket för gossar var även lärare för en del ämnen i de högra klasserna på skolan. Det fanns även annan personal än lärare på skolan. 1868 jobbade "arbetskarlen Pettersson" på skolan. En annan man som jobbade på skolan var vaktmästaren. 1902 anställdes A. G. Olsson som vaktmästare. Samtidigt anställdes hans fru Alma som städerska. Anställningsbeviset finns bevarat bland Elementarläroverkets alla papper. På dokumentet står vilka arbetsuppgifter paret hade och att skolan stod för bostaden. Paret Olsson fick ”åtnjuta” ett rum och kök i skolhuset.

Föreståndarinnan för Linköpings Elementarläroverk för flickor var åren 1885-1920 fröken Ada Arwedson. Hon föddes i Norrbärke socken i södra Dalarna den 4 maj 1854 och kom som 14 åring till Linköping. Hon skrevs in i Elementarläroverket höstterminen 1868 och var elev i den första avgångsklassen från Elementarläroverket vårterminen 1871. Ett klassfoto från just den avgångsklassen finns bevarat i Linköpings Stadsarkiv. Åren 1874-1875 var hon anställd som lärarinna vid flickskolan i Umeå men kom tillbaka till Linköpings Elementarläroverk vid hösten 1875 där hon först vikarierade som föreståndarinna, och sedan blev fast anställd den 17 december 1884. Hon undervisade även i klasserna. Åren 1907-1908 undervisade hon i kristendom och geografi. Tjänsten som föreståndarinna behöll hon till 1920. Efter sin pensionering flyttade hon till Örebro för att i september 1921 flytta till Ekudden, i Kimstad socken. Ada Arwedson var också medlem i Fredrika Bremerförbundet. Hon dog i Linköping den 26 december 1936. Vid firandet av hennes 50 års dag gavs, i tidningen Idun nr:20 1902, följande beskrivning av Ada Arwedson: "Den enkelhet och den ödmjukhet, hvarmed Ada Arwedson mottog dessa talrika bevis på sympati, äro utmärkande för henne. Ingen, som kommit i beröring med henne, skall kunna undgå att gifva erkännande åt hennes anspråkslösa, flärdfria väsen, eller tilltalas af hennes hjärtevarma sinnelag, och alla, åt hvilka hon gifvit sin vänskap, veta, att det är en vänskap för lifvet. ”Många äro mina fel och brister,” yttrade hon i ett tal på sin nyligen firade högtidssdag, ”men det kan jag dock säga, att jag velat det bästa, att jag älskat min skola och att min största glädje är att få arbeta i den.”

Jenny Maria Wallerstedt föddes den 11 april 1870 i Bjurbäcken, Lungsund, Värmland. Orten ligger några mil söder om Filipstad. 1890 utexaminerades hon från Högre lärarinnesiminariet i Stockholm och började därefter undervisa vid Linköpings elementarläroverk för flickor. Jenny undervisade i engelska och franska. Hon skrev dessutom läroböcker i båda språken. Under sexton år varJe ny ordförande i lokalavdelningen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt i Linköping.Hon var deras ordförande från och med dess start 1903. Jenny var mycket aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt i Linköping. Hon reste flera gånger utomlands för att studera kampen för rösträtt i andra länder. Hon var dessutom engagerad i Fredrika Bremer-förbundets lokalförening. 1919 valdes hon i i Linköpings stadsfullmäktige för Högerpartiet. Efter 29 år vid Linköpings elementarläroverk för flickor fick hon ett nytt arbete som rektor på Risbergska gymnasiet i Örebro. 1929 slutade hon som rektor. Jenny dog den 8 januari 1963 i Örgryte församling.